Du säger att du vill ha en revolution

Om du vill ha en revolution, se då till att arbeta för den!

Av Ted Sallis i översättning av AltRight.se
Publicerad på originalspråk 2016-03-17: Counter-Currents Publishing


Argument: För en tid sedan fällde Greg Johnsson en intressant kommentar; han vill göra upprätthållandet av Israel så svårt och kostsamt som möjligt för judarna eftersom ju mer ansträngning och resurser de spenderar på detta, desto mindre resurser kommer de ha för att attackera vita intressen.

Man kan påstå samma sak om Systemet som helhet, ju mer resurser som Systemet behöver för att upprätthålla en sönderfallande och splittrad multikulturell regim, desto mindre resurser kommer det att ha för att ge sig på dem som förespråkar en pro-vit politik. Därför behöver vi försvaga Systemet så mycket som möjligt; se till att de inte får någon lugn och ro, skapa ständigt kaos och oordning. Systemet måste då ständigt vara på defensiven, alltid försöka hejda strömmen och förhindra kollaps ner i anarki. Ett försvagat system som måste kämpa för sin överlevnad öppnar upp för många möjligheter och öppnar upp nischer för nationalistisk expansion.

Motargument: Systemet kommer svara med att förtrycka vita människor ännu mer, vilket kommer vara till vår nackdel (”värre är bättre” är mest fantasier; för det mesta är värre bara värre).

Svar: Det beror på hur Systemets problem kommer att se ut. Om Systemets problem blir en massmobilisering av arga vita massor, katalyserade av Trump, och därefter ytterligare förstärkta av aktivister, så kan Systemets bästa lösning vara mindre repression kopplat till reformer liknande dem som Gorbatjov försökte sig på i Sovjet. Det beror på oss – om vi får vita människors ilska att växa så kommer detta att utgöra det problem som Systemet behöver dämpa. Om vi lutar oss tillbaka och inte gör någonting, låter färgade och kulturmarxister föra liv och hålla låda och låter dem äga scenen, då kommer Systemet att uppleva det som att man behöver blidka dem och inte oss.

Motargument: Reformer genomförda av Systemet kommer att bli en säkerhetsventil som kan upplösa vita människors ilska och försvåra förverkligandet av våra önskade förändringar (återigen ”värre är bättre”-argumentet).

Svar: Jag tror detta synsätt beror på ett missförstånd av den fundamentala naturen hos de flesta revolutioner i historien. Jag kommer ihåg något som jag läste i en bok av den sovjetiske avhopparen ”Viktor Suvorov”- typiskt är att de flesta framgångsrika revolutioner inte sker när repressionen är som störst, utan när repressionen plötsligt minskar. Den franska och den bolsjevikiska revolutionen är utmärkta exempel på detta. Kommunismens fall är ett annat mer sentida exempel och för ”rörelsenördar” är fallet med sankte Adolf mycket talande; nazisterna kom till makten efter ett försök av förhoppningsfulla konservativa att ta kontrollen över dem.

Man kan diskutera mekanismen för denna regel i historien, inklusive att när förtrycket lättar får den instängda ilskan, raseriet och den revolutionära energin nu tillräcklig styrka för att bryta igenom, och det styrande Systemet exponerar sin svaghet, vilket får revolutionärerna att vittra blod. Detta till skillnad mot vad som händer under det värsta förtrycket, då offren förlamas av den terror som tillfogats dem. Systemet utövar en aura av oövervinnerlig brutal styrka, och statsapparaten är alltför stark för att besegras.

Motargument: Systemet känner till denna regel i historien och kommer att se till att så inte sker.

Svar: Jag är övertygad att sovjeterna också kände till denna regel precis som ”Suvorov” visar. Men ett visst System kanske inte har några alternativ. De kan vara i en situation där fortsatt förtryck inte är något alternativ, reformer är absolut nödvändiga för systemets överlevnad och de hoppas på att reformer kommer att räcka för att förlänga deras styre och avvärja en revolution. I alla historiska exempel skisserade ovan var eliten hotad och blev tvungen att försöka sig på reformer.

Det är då absolut nödvändigt att Systemet inte ges något val – antingen måste det försöka att reformera sig för att minska de vita massornas ilska och oro, eller så kommer hela den multikulturella regimen att falla i bitar. Men detta kommer inte hända av sig självt. Trump har varit katalysatorn för att starta denna reaktion, men om inte andra går in för att förstärka och utöka den så kommer den att slockna; ytterligare tid kommer slösas bort, och vi får vänta ännu längre på ett nytt tillfälle som kanske äger rum under ännu mer ogynnsamma demografiska villkor. Elden är tänd; vi behöver bara hälla bensin på den.

Därför är det ett absolut krav för ”rörelsen” att börja jobba, plantera frön av misstro, vrede, oenighet, utanförskap, bitterhet, cynism och rättfärdig ilska hos de vita massorna som, åtminstone delvis, har blivit väckta ur sin slummer av Trump och i en ännu större utsträckning av Systemets reaktion på Trumps ganska moderata utmaning (Systemets reaktion på Trump är mer skadlig för dem själva än för Trump). Det är som ett immunförsvar som löper amok. Detta borde ge oss hopp om att Systemet någon gång kommer bli tillräckligt desperat för att försöka att reformera sig om vi fortsätter att sätta press på dem.

Vad kan en verklig, effektiv och framsynt rörelse, rimligt säkrad mot infiltratörer och förrädare, göra i nuvarande situation (förutom den vanliga taktiken att skriva inlägg på nätet och föra fram öppet rasmedvetna synsätt)? Här är tre möjligheter:

  1. Skicka representanter för att närvara vid Trumps möten och andra sammankomster över hela landet. I huvudsak skall dessa aktivister inte vara där i egenskap av öppet rasmedvetna, som representanter för någon grupp eller försöka omvända människor med sitt vanliga missionerande. Nej, istället ska dessa personer smälta in i massan under täckmantel så att säga, och sprida giftiga attityder för att underminera Systemet, sprida misstro, bitterhet, utnyttja ilskan och förbittringen hos Trump-anhängare. På ett slugt och uppsåtligt sätt attackera systemets legitimitet genom att använda en retorik som är behärskad och samtidigt listigt utformad för att reta upp och underblåsa ilska och raseri.

Hoods olika ”uppvaknande från den amerikanska drömmen”- essäer är t.ex. ypperligt källmaterial att ”viska i örat” på Trump-anhängare, vilka utan tvivel är verkligt mottagliga för sådana budskap. Jovisst, det kan också finnas en del uppenbart rasmedvetna personer som rekryterar och ger sig till känna, men majoriteten skall vara där i det fördolda och plantera fröer så att säga, bereda marken, ”mjuka upp massan”, så att när de hör mer hårda, uppenbara budskap senare så kommer de att acceptera dem.

Mer generellt är målsättningen att sprida cynism, splittring, missämja, vrede, ilska, förbittring. Att understryka hur de är emot Trump, hur de vill motverka folkets vilja och hur de förstör Amerika. Om anti-Trumpdemonstranterna börjar med sina sång- och dansnummer så är detta bara ytterligare bevis för hur mycket de hatar oss. Missämja, splittring, kaos och balkanisering, undergrävande av all känsla av att Systemet skulle företräda Trump-anhängares intressen.

Två punkter värda att understryka:

För det första är målsättningen att skapa en attityd av trotsig ilska, inte av uppgiven kapitulation. Människor behöver medvetandegöras om sitt förödmjukade och underordnade tillstånd, men på ett sätt som utlöser ett rättfärdigt raseri, inte hukande feghet.

För det andra, så att det inte blir några missförstånd; målsättningen är inte att provocera fram våld (även om varje person har rätt till självförsvar om vederbörande blir attackerad), utan att föra fram attityden att ”vi är alla alltför olika, Amerika är ett skämt, Systemet är korrumperat, det är dags att enbart se efter våra egna” och fullkomligt motsätta sig idén om att ”trots våra skillnader så är vi alla amerikaner”. Splittra, splittra, splittra! När ”amerikaner” av olika raser, trosläror och hudfärg ser på varandra med misstänksamhet och fiendskap, med sjudande hat, så har vi beträtt vägen till återhämtning. Det är ert mål, det är er målsättning.

  1. Aktivister utan några uppenbara kopplingar till radikal nationalistisk politik kan ansluta sig till Trump-kampanjen, om så bara lokalt, och göra allt som är möjligt för att påverka den i en riktning av konfrontativ högerpopulism. Detta kommer att underblåsa oppositionen, vars teatraliska överdrifter kommer spela rakt i händerna på de aktivister som ägnar sig åt möjlighet #1.
  2. Yngre aktivister utan egentliga kopplingar till någon tidigare politisk aktivitet på högersidan skulle kunna delta i infiltration av motståndarsidan. Delta i den lokala Clinton- eller Sanders-gruppen och knuffa dem i riktning mot en mer uppenbar och aggressiv fientlighet mot vita. Befrämja uppvisande av avskyvärd fiendskap mot vita och det traditionella Amerika för att visa för alla Trump-anhängare hur mycket Systemet hatar dem. Teoretiskt kunde man även infiltrera kampanjerna för Trumps motståndare och uppmuntra till skandalös vänsterradikal antivithet även hos dessa. Använd din fantasi!

Återigen, i likhet med #1 så är syftet med #2 och #3 en konfrontation angående synsätt, inte att provocera fram våld. Förvisso är grupperna i fråga, speciellt anti-Trump-gänget, redan våldsamma. Det finns inget att provocera där.

Det är givetvis möjligt att aktivister redan gör dessa saker och bara håller tyst om dem. Om det är så, och det hoppas jag, så är det fantastiskt och skulle visa att det fortfarande finns hopp för ”rörelsen”.

För att citera Yeats, vad vi vill är att Systemet ska skrika i förtvivlan: ”Allting ramlar sönder, centrum kollapsar”.

Till barrikaderna, aktivister, idémässigt talat i alla fall. Du säger att du vill ha en revolution? Arbeta för den!

LÄSARKOMMENTARER:


Ej redaktionellt material!
Kommentarerna är efterhandsmodererade, utom för gäster som vill kommentera utan konto. Du som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Personuppgiftslagen är tillämplig, och anonymitetsskyddet gäller inte då kommentaren bryter mot lagen och vi kan tvingas medverka vid brottsutredning. Även om det är du som är juridiskt ansvarig för dina kommentarer så har vi som tillhandahåller denna webbplats skyldighet att ta bort kommentarer som uppenbarligen utgör barnpornografi, hets mot folkgrupp, uppvigling, olaga våldsskildring eller innebär brott mot upphovsrätten. Vi förbehåller oss dessutom rätten att blockera obstruerande användare, och ta bort kommentarer som bryter mot lagen eller som vi bedömer vara trams, innehåller onödigtvis grovt språk, eller bara är allmänt irrelevant för artikeln i fråga.

Skriv helt enkelt sakligt och genomtänkt med ett vårdat språk så blir det inga problem. Om du ser en kommentar som borde raderas så kan du flagga den genom att klicka längst till höger vid kommentaren.